Säkerhetsdörr i BRF: tillstånd, krav och vem som betalar

En säkerhetsdörr är en av de vanligaste förbättringarna som bostadsrättsägare funderar på. Den känns som en privat sak: det är ju din lägenhet och din trygghet. Men lägenhetsdörren i ett flerfamiljshus är också en del av husets brandskydd och ofta en del av det föreningen ansvarar för. Därför är det sällan något man bara beställer och låter montera. Här går vi igenom vad som brukar gälla och vilka frågor du bör ställa till styrelsen innan du bestämmer dig.

Vad är en säkerhetsdörr?

Ordet säkerhetsdörr är ingen skyddad beteckning. Enligt svenska Wikipedia är det en marknadsföringsterm för dörrar som anses skydda bättre mot inbrott än vanliga standarddörrar. Det som faktiskt säger något är dörrens klassning. Inbrottsklasserna enligt den europeiska standarden SS-EN 1627 börjar på RC1, som är den lägsta nivån, och stiger sedan. Fråga därför alltid efter klass och certifiering, inte efter namnet.

Stöldskyddsföreningen rekommenderar i första hand en certifierad säkerhetsdörr när man vill förbättra skyddet i en lägenhet. Har du inte möjlighet till det är nästa steg att se över låset, där föreningen råder att kontrollera att det är godkänt i minst klass 3 enligt SSF 3522.

Brandkravet går inte att välja bort

I ett flerfamiljshus är varje lägenhet en egen brandcell. Storstockholms brandförsvar beskriver att brandcellen ska hålla brand och rök ute i minst en timme. Lägenhetsdörren är en del av den gränsen. Enligt Wikipedia ska säkerhetsdörrar till lägenheter vara brandklassade, oftast i klass EI30.

I praktiken betyder det att en ny dörr inte får vara sämre än den gamla när det gäller brand. Tänk på det även om du bara byter tröskel, brevinkast eller tätningslister. En dörr som är snygg och tung men som släpper igenom rök är ett problem för alla i trapphuset.

Ytterdörren är ofta föreningens

Vem som äger och ansvarar för dörren bestäms av föreningens stadgar. Det finns därför inget svar som gäller alla, men några vanliga utgångspunkter:

• HSB:s normalstadgar från 2011 lägger ytterdörren och karmen på föreningen, medan låset är bostadsrättshavarens ansvar.
• Bostadsrätterna skriver att det ligger närmast till hands att föreningen ansvarar för ytterdörren när stadgarna inte säger något, medan medlemmen ansvarar för att måla insidan av dörren.
• HSB skriver också att medlemmar får måla eller tapetsera insidan av ytterdörren men inte byta den.

Även i föreningar med andra stadgar är dörren alltså sällan helt din. Börja därför med att läsa stadgarna och prata med styrelsen innan du begär offerter.

Tillstånd från styrelsen

Bostadsrättslagen säger att du behöver styrelsens tillstånd för vissa åtgärder i lägenheten, bland annat ingrepp i bärande konstruktion och andra väsentliga förändringar. Ett dörrbyte i en dörr som föreningen ansvarar för hamnar i praktiken alltid hos styrelsen, även när det inte är en väsentlig förändring i lagens mening.

Styrelsen får bara vägra tillstånd om åtgärden är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. En dörr som uppfyller brandkraven och ser ut som de andra i trapphuset är därför sällan något styrelsen kan säga nej till. Det är däremot vanligt att föreningen ställer villkor om utseende, färg, brandklass och att arbetet görs av fackman.

Gör ansökan skriftligt och bifoga dörrens klassning, en bild eller ritning och vem som ska montera. Be om ett skriftligt svar.

Vem betalar?

Det vanliga är att den som vill ha en säkerhetsdörr också betalar för den, eftersom det är en förbättring utöver vad föreningen erbjuder alla. Men eftersom dörren ofta tillhör föreningen behöver ni komma överens om några saker innan arbetet börjar:

1. Vem äger dörren efteråt? Ofta blir den föreningens, men du står för kostnaden.
2. Vem underhåller den? Om något går sönder om fem år, vem betalar då?
3. Vad händer när du säljer? Dörren följer med lägenheten. Det är bra att ha avtalet med styrelsen sparat så att köparen kan se vad som gäller.

Bostadsrätterna rekommenderar stadgar där skador på dörr eller fönster efter inbrott eller annan åverkan är bostadsrättshavarens ansvar. Har din förening en sådan regel kan en bättre dörr alltså också vara ett sätt att minska din egen risk.

Styrelsen kan också ta initiativet

Några föreningar väljer att byta alla lägenhetsdörrar samtidigt, till exempel i samband med en trapphusrenovering eller när de gamla dörrarna inte längre klarar brandkraven. Då blir det enhetligt och föreningen kan upphandla samlat. Om du sitter i styrelsen och flera medlemmar frågar om säkerhetsdörr kan det vara värt att utreda.

Checklista innan du ansöker

• Läs stadgarna: vem äger och underhåller ytterdörren?
• Ta reda på dörrens brandklass och inbrottsklass.
• Skicka en skriftlig ansökan till styrelsen med underlag.
• Kom överens skriftligt om ägande, underhåll och vad som händer vid försäljning.
• Spara allt tillsammans med andra papper om lägenheten.